"Mamma, jag tror att du förstår, egentligen vill jag inte alls vara ifred. Så vill jag ha det. Jag vill höra ihop med dig. Ibland vill jag faktiskt vara ditt barn. Vara värdefull.

Du är ju min stämgaffel, eller jag skulle vilja att du var min stämgaffel. Försiktigt skulle jag knäppa till dig, lyssna på den rätta tonen. Den som jag förväntas kunna utantill, som jag skulle ha lärt mig sjunga om jag haft ett absolut gehör."